En på miljonen
I natt dog min älskade farbror, för oss som kände honom var han en på miljonen. Runt om i världen drabbas en på miljonen av den fruktansvärda sjukdom som tog honom ifrån oss. Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (eller Galna Kosjukan som den ofta kallas av folk) är långt i från något skämt. Det är en grym sjukdom som tar ifrån en människa allt på mycket kort tid. Jag skulle vilja skriva så mycket om honom och det som har skett, men det är svårt och tungt, fingrarna vill inte vara med.
Min farbror var en skogens och fjällens man, med en alldeles speciell förmåga att hitta svamp. Han hjälpte ofta och gärna andra med vad det än måtte vara. Hans dörr var alltid öppen och han gav av det han hade till andra. Jag vet inte hur många rödingar vi fått genom åren.
Den sista sommaren vi fick ha honom hos oss har varit bra och han var så glad över att ha fått hjälp med att renovera upp lite i sin stuga och fått tag i en ny bil som gick som den skulle. Han har städat i garaget och strålade som en sol då han berättade om allt gamalt skrot han blivit av med.
Min farbror hade minst två rävar bakom varje öra och skämtade ofta, något som till och med personalen nere i Umeå fick se i små glimtar innan sjukdommen fick honom helt i sitt grepp.
Nu är klockan mycket... jag börjar snart jobba... måste springa...
Jag kommer aldrig att glömma dig!
Min farbror var en skogens och fjällens man, med en alldeles speciell förmåga att hitta svamp. Han hjälpte ofta och gärna andra med vad det än måtte vara. Hans dörr var alltid öppen och han gav av det han hade till andra. Jag vet inte hur många rödingar vi fått genom åren.
Den sista sommaren vi fick ha honom hos oss har varit bra och han var så glad över att ha fått hjälp med att renovera upp lite i sin stuga och fått tag i en ny bil som gick som den skulle. Han har städat i garaget och strålade som en sol då han berättade om allt gamalt skrot han blivit av med.
Min farbror hade minst två rävar bakom varje öra och skämtade ofta, något som till och med personalen nere i Umeå fick se i små glimtar innan sjukdommen fick honom helt i sitt grepp.
Nu är klockan mycket... jag börjar snart jobba... måste springa...
Jag kommer aldrig att glömma dig!
Kommentarer
Trackback
